Augusti blev jobbig

Att börja vänja sig vid en betydligt större ensamhet har varit rätt jobbigt, vissa stunder har varit skönt o jag mådde bättre när det väl behövdes men när jag själv inte ville vara ensam o inte kunde göra något åt det så blir jag ganska apatisk lixom för ingenting blir motiverande nog att fixa. Dra igång något pyssel? Nej, fortsätta på en målning? Nope nada.

Sen började mitt arbete igen ( daglig verksamhet ) och då äre mycket som förändrats vilket jag haft sjukt mycket ångest över så jag fått ta många atarax vissa dagar. Men jag behövde bara få vänja mig iaf lite i taget, men det var svårt när jag trivdes såpass mycket med hur det var innan semestern började. 

Förra veckan hände det även att ett bygge tydligen varit igång vid välsviken som fått godkänt att påla under tre nätter, dom blev ombedda att informera oss boende om detta. DET GJORDE DOM ALDRIG!! Dom började kl 22 o det lät poong poong poong poong i säkert 20 minuter o sen tyst 5 min för att börja om igen. Jag blev så jävla stressad när det aldrig slutade trots att klockan passerade midnatt på en vardag. Den natten sov jag knappt någonting så kunde bara jobba en timma för o åka hem igen, fick senare veta att pålandet skulle pågå även kommande natt o då bröt jag ihop. Det fick bli besök till Forshaga under resten av den veckan. Det komed i tidningen NWT på fredagen för det var väldigt många som vart upprörda över att detta ens fått pågå nattetid utan förvarning!

Novas blick visar hur jag tyckte om detta.