Auctober 11 Nt community

Denna kändes rätt svår, behövde få lite beskrivningar av detta från andra med ast hur dom uppfattar detta med Neurodivergent communikation.

Detta är nästan som något man bara kan önska sig, alltså inget som går att få uppleva i verkligheten. Att i skolan så ha möjlighet att klara av vanlig klass men att få den anpassning man behöver för o klara av lektioner, raster o lunchen. Jag fick efter två år i lågstadiet ( åk 0 och åk 1) flytta över till särskoleklass i andra delen av kommunen. Att slippa mobbas för att man går just i en sådan klass pga okunskap från andra barn o vuxna, inte behöva vara rädd för o berätta att man har vissa diagnoser pga att man ser ut som vem som helst (frisk enligt nt) 

Jag personligen har sällan känt att det varit något fel o berätta om mina diagnoser då jag inte skäms över det, när jag fick förklarat varför jag (9 år) utreddes som 4 åring så sken jag upp o alla dörrar lixom flög upp så frågetecknen blev utropstecken istället. Jag har förstått det som att många mår dåligt, jätte dåligt o typ skäms när dom har landat i att dom har Autism av något slag eller annan diagnos o så ska det INTE vara!
Att det sedan är så jävla svårt att få hjälp o förståelse på arbetsmarknaden är ju pinsamt, jag känner bara till två som inte ville jobba men fler än 30 pers vill inget hellre än o få jobba. Problemet är okunnigheten hos arbetsplatser som söker personer o dissar oss omgående när vi inte klarar heltid eller behöver anpassade arbetsuppgifter, tydligen tror dom att det blir dyrt för dom men det är inte sant. 

All skit som sprids, okunskap som ingen ändrar på självmant, diskrimineringen som myndigheterna o politikerna sysslar med!

(null)
Inte min bild